|
En sen men
dock rekapitulation och återblick på hur Sollefteå Alpina
klubb bildades och kom till.
Anledningen till bildandet kan vi helt och hållet skylla på
Sollefteå GIF:s kassör,
Calle Culan Carlsson, som förbrukade det mesta av de pengar
som kom in till föreningen från olika aktiviteter, på
fotbollen vilket gjorde att när Alpina Sektionen skulle
representera på olika tävlingar i distriktet, så fanns det
aldrig något i kassan.
Det retade givetvis
oss, som höll i Alpina sektionen så till den milda grad att
vi en dag diskuterade att bilda en egen förening.En
vårvinterdag år 1961 träffades vi ett gäng på gamla
Hallstastugan och började diskutera framtiden för
utförssporten i Sollefteå. Där fanns representanter för
Giffarna
Gösta Abrahamsson tillsammans med ett antal grabbar från
utförsåkarsektionen: Eric Wiik, Stig-Erland Andersson, Bengt
Lindqvist, Karin Asplund, och undertecknad. Efter en stunds
diskuterande så beslöts att enhälligt att en Alpin Klubb
skulle bildas för att därmed försöka bilda underlag för en
ekonomiskt hållbar klubb, som skulle få råd att representera
utförsåkningen inom distriktet.Klubben kom att bestå enligt
följande: Ordförande Eric Wiik, Bengt Lindqvist kassör,
Karin Asplund sekreterare, och Stig-Erland Andersson vice
ordförande. Efter en liten insamling bland oss som var med
så blev klubbens startkapital kr 64:- vilket överlämnades
till den nyutsedda kassören att förvaltas på bästa sätt.
Klubben logotype fick Eric Wiik i uppdrag att rita så att
den blev så klatschig som möjligt- en sak, som han lyckades
alldeles utmärkt med.Bland flera SM-tävlingar kan nämnas att
kronprinsessan Birgitta var här på besök en gång och
blivande kungen, då Kronprins också var här på besök en
gång.
Genom att Calle Briandt var bas i skidförbundet för
utförsåkningen och var ”gammal Sollefteågrabb, så hade vi
ett ”säkert kort”, som höll på oss och vår förmåga att
arrangera tävlingar. Bland annat så framhöll han ofta att
Sollefteå var den enda plats där han utspisades med grillad
kyckling i pausen mellan åken. På andra platser fick han
knappast en kopp kaffe.
Till en SM-tävling utverkade vi dispens från förbundet att
hålla tre åkare i banan så att när 1.an gick i mål så
startade de 3:e och detta fungerade till allmän belåtenhet.
Detta gjordes för att popularisera utförstävlingarna, som
annars hade en förmåga att dra ut på tiden alltför länge.Vi
hade en mycket duktig kille i målområdet, en verkmästare Alf
Johansson, som arbetade på Hjälta Kraftverk, och han
konstruerade faktiskt den första elektriska
tidtagningsapparaten i Sverige och vi använde denna apparat
vid våra tävlingar och den fungerade alldeles utmärkt.
Som en parantes kan jag nämna att han konstruerade faktiskt
en egen DATOR genom delar från Clas Ohlsson men denna
användes inte på våra tävlingar men den fungerade utmärkt
hemma hos honom.Den första liften, som byggdes i vår
skidbacke bidrog Alpina med diverse arbeten för att i
största möjliga utsträckning få uppsättande, så billigt som
möjligt. Detta var åren 1964-65.
Alpina hade dessutom bidragit till kapitalet, som
erfordrades genom att köpa aktier för kr. 5000:-.
När liften var färdigbyggd så fanns ett bolag där P-G
Andersson var styrelseordförande och undertecknad gick in
som Vd. Vid en diskussion mellan ordförande och mig så
beslöts att samtliga skidlärare skulle få frikort till
liften eftersom dom bidrog rejält med att skaffa kunder till
liften och därför borde uppmuntras.Problemet var givetvis
att få tag i en person, som kunde sköta liften och hade
intresse av att den fungerade varje dag. Tack vare Kjell
Holmberg så fick vi tag i denna person och han skötte i
många år liften så att den fungerar oklanderligt även om han
ibland tog natten till hjälp ifall wiren hade hoppat ur sina
hjul eller något annat mankerade.Så småningom så växte
liftbolaget ur den barack, som byggdes upp för att fungera,
som Liftstuga och tack vare Kjell Holmberg så kunde en
barack inköpas av Graningeverken och med hjälp av Alpina
Klubben byggas upp för att ersätta det gamla Lifthuset. Som
så småningom ersattes med ett helt nytt, det, som för
närvarande står på plats nedanför liften
Jag vill med detta poängtera vilken hjälp Alpina Klubben har
varit när det gällt att hjälpa liftbolaget att klara sin
ekonomiska åtaganden. Därför gjorde ju Liftbolaget allt vad
det kunde för att hjälpa Alpina Klubben med frikort för
instruktörerna, ställa upp vid tävlingar och diverse andra
åtaganden, som dök upp då och då.Efter 13 år så blev det
dock så att styrelsens ordförande P-G Andersson och
undertecknad, som så kallad Vd lämnade liftbolaget, som då
inlöstes av Kommunen för att drivas i dess regi. Detta var
nödvändigt eftersom det tillkom att en trampmaskin skulle
inskaffas, vatten till snökanoner skulle dras upp från älven
och snökanoner skulle inköpas. Alla dessa åtaganden blev för
stora för liftbolaget, trots att bolaget hade byggt Liften
nedanför Hotellet och även den lift som börjar ovanför
annexet.
Detta gjordes med det överskott, som liften gav varje år
tack vare allt ideellt arbete, som nedlades. Vd:s arvode
bestod t.ex. av möjligheten att åka gratis i liften närhelst
han ville, vilket fungerade till allas belåtenhet.
Sollefteå i nov. år 2000
Göran Aggeryd.
Dåvarande Vd. |